Gott nytt till alla

GOTT NYTT ÅR

jamar

Gustav

och Piff

och Puff

Jag tar tillbaka

Kanske kan bli nåt av henne trots allt?

Det är inte lätt att medge, men har man fel så måste man vara katt för sin tass och erkänna det. Har tidigare jamat om mina stora tvivel på Piffs duglighet som vaktkatt, men hon kanske har vissa kvalitéer ändå.

Igår kväll höll jag som bäst på att intaga min middag, när jag hörde Piffs upprörda och ilskna hotmjaou där ute. Både Puff och jag spetsade omedelbart öronen och begav oss snabbt till närmaste spaningsplatser, det vill säga varsitt fönster. Matte och husse reagerade också. Först undrade de vad det var frågan om, för de trodde att Piff låg och sov inne i mitt hus. Men när matte öppnade ytterdörren kunde hon direkt konstatera att Piff var där ute och försvarade Mitt O.....hmpf....Vårt Område från en inkräktare.

Om det varit jag som varit där ute hade jag inte brytt mig om mattes lockrop, men jag har överseende med att Piff genast kom springande in. Hon är ju trots allt nybörjare som vaktkatt, och får därför betyget godkänd för sitt första genomförda uppdrag.

Vitt igen

Är det nåt jamrans skämt, eller? Det var ju borta alltihop igår?

Det var med yttersta tvekan och efter stor övertalning från husse som jag idag begav mig ut på jobbet. Min assistent Piff var ännu värre, hon totalvägrade hela förmiddagen. Tur det inte är så mycket att göra så här års. Förresten måste jag ju ändå sköta den viktigaste biten själv, vaktsysslan alltså. Lyckligtvis har det varit lugnt på den fronten också. Hoppas inkräktaren fått ett eget hus att tassa till.

Följde med husse idag när han ställde ner kattburen i källaren. Hej då med den! Hoppas den stannar där nere. Åtminstone vad mitt instängande anbelangar. Inget är som frihet och när allting är precis som vanligt. Jag älskar vardagar.

Okej jul, men idag...

Fram till idag har helgen varit riktigt bra. Själva julaftonen var förstås litet småtråkig, för vi katter fick ensamma vakta huset mest hela dagen. I gengäld fick vi fest på kvällen när alla kom tillbaka. Då vankades både lyxfisk och Dentabits.

Dagen därpå hade vi gäster, och det tycker jag alltid är trevligt. Matte lagade då en jättefågel i ugnen, och det doftade så förföriskt gott att jag helt enkelt var tvungen att hoppa upp på diskbänken för att undersöka närmare vad som var på gång. Alla som känner mig vet att det är högst undantagsvis som diskbänkshoppning ingår i mina rutiner. Jag vet att det finns kvar litet av fågeln i kylskåpet, och jag hoppas att jag ska få smaka av det idag, för jag behöver verkligen kompensation för denna dags lidande.

Redan på morgonen anande jag en hel flock med ugglor i mossen, när jag inte fick någon frukost, och dessutom blev instängd i bortre delen av huset. Plus att kattburen stod där. Varningsflaggorna stod som spön i backen. Mycket riktigt, här skulle åkas till stickhuset igen. Orkade nästan inte protestera, utan satt demonstrativt lugn hela vägen dit.

Det satt flera stora, hemska skällisar i stickhuset. En ouppfostrad typ var det ett himla liv på, och hans husse orkade knappt hålla fast honom. Det kändes ytterst osäkert och obehagligt. Som tur var fanns ett särskilt väntrum för katter, där vi fick sitta rätt högt uppe, utom räckhåll för skällisarna.

Någon ropade "Gustav", och så fick jag komma in i ett hemskt rum. Det hemska bestod i en slags vagga som jag lades ner i. På rygg! Och så höll de fast mig i alla benen, medan någon hällde fullt med blött på min mage. Uschjam, så otrevligt! Sedan blev jag rakad på magen, innan jag fick en nål stucken rakt in. Vet ni vad de skulle göra? Ta ut av mitt kiss direkt från kissblåsan! Klart jag protesterade. Så första gången fick de inget. Då stack de mig en gång till, och då norpade de ett helt rör.

När jag sedan fick komma in i min bur trodde jag det var över, men icke. Jag bars in i ett annat rum, och nu skulle jag stickas i benet igen. Den här gången bara sprutade det ut blod, som fylldes i flera rör. Fick sedan ett slags snöre om benet, men det pillade jag bort. Räcker att ha halsband om halsen. Efter att ha blivit vägd på en löjligt liten våg, som jag knappt fick plats i, fick jag äntligen krypa in i buren och åka hem. Tänk, ibland kan jag faktiskt uppskatta buren.

Man hade ju kunnat förvänta sig hemfärd i expressfart. Åtminstone direkttrafik. Men nej då. Matte och husse skulle handla också. Tur för dem att jag är en extremt tålmodig och förlåtande katt. Efter en eeevighetslång väntan fick jag till slut äntligen komma hem till mitt hus och få mat. Jag hade ju fastat sedan igår kväll. Hann också med några rundor där ute. Men, som jamat, några extra godbitar har jag definitivt förtjänat i kväll. Om en vecka ska matte få provsvaren, och sedan är det kanske ajöss med läckerbitar om det vill sig illa. Så det gäller att passa på.

God Jul till alla

Idag fick vi julklappar redan på morgonen, när matte gav oss varsin hög med Dentabits. Och vi är lovade något extra mumsigt i kväll också. Hoppas det finns kvar av lyxfisken.

Eftersom det är jul har matte bett om några lediga dagar, vilket jag beviljat. Det ska komma gäster, så jag får nog fullt upp ändå med att kela med alla behövande.

Nu önskar jag alla katter en jul med mycket mys och gos plus litet extra gott att tugga på!

Nu var det Puffs (o)tur

Det mest intressanta idag var när jag fick se Puff inlurad i en bur. Matte lade ut Dentabits på golvet nedanför buren, men när stackars Puff skulle hugga in på en bit lyfte matte upp henne och stängde in henne i buren. Ja, jag får väl jama 'stackars Puff', även om jag inte hyser några varmare känslor för henne. Jag följde med dem ut för att se vad som skulle hända, men det var inte mer spännande än att Puff sattes in i brummisen, och så for de iväg.

Glad och nöjd med att slippa utsättas för burinstängning kunde jag tassa vidare och fortsätta dagens arbete. Jag hann precis utföra en första inspektion hos min favoritgranne, när jag hörde mattes bil komma tillbaka. Genast sprang jag för att möta henne, det gör jag alltid. Puff var förstås med tillbaka, det var väl väntat. Tassade med in för att hålla mig underrättad om senaste nytt. Puff var rätt fåjamig, men så mycket förstod jag av lukten att hon varit hos sticktanten.

Och där hade hon visst fått en krage på sig, eftersom sticktanten var rädd för att bli biten. Puff var synnerligen ovillig att låta sig tas på. Matte hade känt någon slags kula på Puffs rygg, och den ville hon att sticktanten skulle känna på. Det ville inte Puff. Då fick matte göra något konstigt, hon fick blåsa på Puff, rakt på nosen, hela tiden som sticktanten klämde på kulan. Och stack henne med en sån där spruta som Piff och jag också fått.
Då blev Puff så förvirrad att hon glömde att fräsa.

Även om jag inte gillar sticktanten ett endaste dugg, har jag i alla fall vett nog att uppföra mig som en riktig katt. Jag behöver minsann inte blåsas på och fjantas med.

Puff ville ju inte jama om vad som hänt, men jag hörde när matte berättade för husse. Och så sa hon att kulan på ryggen inte var farlig, det var bara talg i den. Tydligen var det bra, för matte lät glad.

Och glada blev vi i kväll, för husse hade varit på fiskaffären och handlat lyxmat till oss. Börjar förstå varför det heter god jul.

Ingen har tid

Om det var spännande igår, var det desto tråkigare idag. Det är ingen som har tid med mig. Men en sak måste jag jama om. Jag satt bara en svanslängd ifrån ett sugmonster i full verksamhet! Visserligen satt jag på en byrå, men matte och monstret höll igång precis nedanför mig och vrålade. Det känns som om jag vågar mer och mer. Igår jakten på det, och idag ignorering av sugmonster. 

En riktigt bra sak har hänt idag. Man kunde tassa ut utan att morrhåren blev stela av is. Det var länge sedan jag kunde utföra en så omfattande kontroll av Mitt Område. Högst behövligt.

Annars, som jamat, har det varit en total brist på sedvanlig gostid. Förstår inte vad det är frågan om? Både matte och husse håller på en massa ovidkommande saker. Fast nu ser jag en sak, äntligen något positivt. Husse har lagt sig i soffan. Det betyder trampvänlig mjukmage. Nu måste jag skynda mig...  

Dagens äventyr

Jag ser det...från kontorsfönstret också...

Idag på eftermiddagen blev jag mer upphetsad än på länge. Eftersom det är så kallt ute har jag bedrivit min spaning från sovrumsfönstret. Satt där rätt avslappnad och tittade ut över stranden, när jag helt plötsligt fick syn på det. Trodde inte min ögon. Vad  var det för något? Kände ett omedelbart behov av att undersöka saken närmare, men var?

Blev så till mig, visste inte vart jag skulle ta vägen. Rusade fram och tillbaka i huset framför en förvånad matte. Rusningar brukar nämligen bara företas av Puff i vanliga fall. Kan inte på rak tass påminna mig när jag senast sprang här inne.

Eftersom det inte syntes från golvet var jag tvungen att återvända till fönstret. Jo, där var det! Jag reste mig på bakbenen för att se bättre. Matte kom för att se vad jag spanande på, men med tvåbeningars undermåliga syn såg hon förstås ingenting. Jag däremot fokuserade ihärdigt blicken på det.

Kom på att från kontorsfönstret kom jag litet närmare, så jag sprang dit. Matte följde efter, men hon såg ingenting därifrån heller. Nu var jag så enormt frustrerad att jag bara måste trotsa snö, is och kyla och bege mig ut. Rusade iväg ut när matte öppnade dörren. Eftersom jag inte var alldeles säker på dets ofarlighet, skyndade jag mig direkt in under vedboden, som ligger alldeles nära där jag såg det. 

Vad som sedan hände är min lilla hemlighet. Jag är hemma igen hel och välbehållen i alla fall.

Jag vann

Ändrade arbetstider är av nöden med nuvarande väderläge. Långa inspektionsrundor går bort. Det är kort men intensivt som gäller. Vilopauser är inte att tänka på. Vem kan koppla av med is i baken? Nä, i stället gäller det att hålla igång.

Gjorde en riktigt flott trädattack idag. Kände för att styla litet inför matte innan hon åkte iväg i brummisen. Med absolut högsta växeln i tog jag sikte på en björk, som står litet för sig själv. Testade klösytan på trädet, den var utmärkt. Klättrade upp en bit. Upptäckte en sån där svartvit otäcking på en gren högre upp. Noterade att den även upptäckt mig. Blev aningen betänksam och hoppade ner igen. Besinnade mig, skulle jag vika undan för den där??? Klättrade upp igen, ännu högre denna gång. Svartvitingen begrep att Gustav inte är att leka med, och flydde därifrån. Ha! Ett-noll till mig. Bara han inte hämtar några kompisar en annan gång. Det vill jag aldrig uppleva igen.

Mina kompisar önskas dock en skön innemysarhelg!

En = OK

men akta er när de gaddar ihop sig!

Brrr, va' kallt

Fy hundan va' kallt de' e'

Jag visste inte att det kunde vara så kallt om tassarna! Aldrig har jag då känt en så hemsk kyla. Tror jag. Och så har det kommit här också, det vita. Piff såg för rolig ut i morse när vi trots allt ändå tassade ut. Hon stannade upp alldeles förundrad på trappan, som är under tak, och därför snöfri. Där satt hon en lång stund och tittade innan hon testade om det gick att sätta ner tassen i det vita.

Jag, som har varit med om detta förut, hade för länge sedan tassat ut en bit. Ingenting blir ju bättre av att vänta. När jag sett att även Piff vågade sig på en liten kontrollrunda, gav jag mig iväg på mitt uppdrag. Även om hon är en mespropp och till noll nytta när det gäller inkräktare, så kan ju hennes markeringar runt Mitt Område ha en viss avskräckande effekt. Så någon nytta av henne har jag väl ändå.

Litet fånigt att jag har sådan respekt för henne. Sitter hon vid dörren och vill ut, vågar, nej, vill jag inte gå förbi henne, om hon sitter kvar, när matte öppnar dörren. Fast jag jättegärna vill ut. Piff gör sådär ibland, att hon ångrar sig om utgåendet. Jag vill förstås inte visa att jag är rädd för henne, för det är jag inte, men jag brukar lösa problemet genom att tassa iväg till en annan dörr. Då är jag först där. Och kan lugnt bege mig ut. Rädd? Jag? Bah!

Min Favoritgäst

Kurrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr

Jama om att detta är den perfekta gästen!  Som jag berättade igår har jag, matte och husse haft gäster som sovit över i mina gästsängar. Måste nog utse den här människan till min Favoritgäst. Himla tur att jag är så lik den katten som är kvar och vaktar deras hus. Hon längtade redan efter sin katt, så jag tröstade henne, och avnjöt samtidigt själv en massa gos och kramar. Tjänster och gentjänster så att jama. Men när hon frågade om jag ville följa med till Spanien tackade jag vänligt nej, och matte höll med. Vem skulle då vakta Mitt Område? Mesproppen Piff springer ju in när Inkräktaren kommer, nä, det går inte.

När våra gäster gått och lagt sig gick jag och kollade hur de hade det där inne. Tyckte att favoritgästen verkade aningen ensam där hon låg, så jag höll henne sällskap hela natten, och såg till att hon inte frös om fötterna.
Det bästa är att de kommer tillbaka när de varit i det där Spanien. Tänk vad hon ska längta efter sin kisse då! Oj, så mycket tröst och gos det ska bli!

Jag är stand-in-katt

Undrar just hur det skulle vara att ha ett alldeles eget litet hus?

Idag såg jag faktiskt litet av det vita som alla kompisar jamat om. Turligt nog fanns det bara i luften. När det kom på marken försvann det bara. Konstigt.

Annars har det varit en rätt bra dag. På eftermiddagen kom några som jag kände igen. Då bodde de i mitt gästrum, och det ska de göra nu med. Hemma i sitt hus har de en katt som är rätt lik mig. Nu när kattens matte och husse ska åka bort ett rätt långt tag bor katten i ett litet katthus med värme i. Tycker det låter rätt skönt. Tänk att få komma och gå precis som man själv vill. Dessutom kommer någon och fyller på matskålen hela tiden. Bara det! Men det är klart, litet ensamt blir det förstås till slut. Han blir nog ändå glad när hans matte och husse kommer tillbaka.

Tills i morgon får jag vara stand-in-kisse och fylla deras kelbehov. En uppgift jag är fullt nöjd med.

Vad är det med en boll?

Den här gör grannen litet otrevlig, tycker jag

Tjam, vad ska jag jama om helgen? Rätt händelselös. Inkräktaren såg vi inte till. Bra. Hela lördagen gästade jag min favoritgranne. När han skulle åka iväg på ett ärende fick jag inte vara kvar där inne. Då blev jag sur ett litet tag. Det är en otrevlig känsla att bli körd på porten.


Senare på kvällen kom han för att titta på teven med min husse. Då bad han mig om ursäkt. Fast jag hade förstås förlåtit honom för länge sedan. För att visa min välvilja stannade jag kvar hos dem, trots att jag inte gillade de plötsliga vrål grannen utstötte med jämna mellanrum. Antingen "jaaaaaaaaa" eller "neeeeeeeeeeej". Han låter alltid på det viset när ett gäng tvåbeningar springer efter en boll på teven. Och så blir han visst törstig av det också, för han dricker en massa vatten eller vad det är i en jättestor mugg. Till slut blir det ett jamrans liv, så avkoppling kan man ju glömma.


Man får ta dem som de är, tvåbeningarna.

Inkräktare igen

Han är här igen. Inkräktaren. Jag har inte sett honom själv, men Piff har berättat. Hon blev jätteskraj och ropade i högan sky på hjälp, så husse hade visst kommit utrusande och undrat vad som stod på. Piff var inne i huset innan husse hunnit blinka, och då såg han den, inkräktaren.

På beskrivningen förstår jag att det är samma herre som jag läxat upp tidigare. Har varit ute och kollat efter honom hela eftermiddagen, men han verkat ha lämnat Mitt Område. Är dock rätt tvivlande på att det är för gott. Matte är rädd för att han inte har någonstans att bo, och skulle nog kunna tänka sig att ta hand om honom. Jag för min del är på den punkten väldigt bestämd. Två extrakatter här är mer än tillräckligt.

Nu ska jag fira helg i lugn och ro. Helgen började ypperligt med att vi fick varsin stor portion fredagsgodis i form av vitfisk. Nu förväntar jag mig en fortsättning i samma stil.
Vi tassas på måndag!

Fundering

Undrar just vad andra katter tycker är jättegosigt?

Bara för att jag ville vara ute jättelänge igår kväll betyder inte det att jag vill det alla kvällar. Särskilt inte när det är blött nedfall. Som idag till exempel. Ändå var det ingen som observerade att jag satt på kommainmöbeln på altanen. Matte skyllde på att hon var iväg och blev stucken i armarna (rätt åt henne), och husse påstod att han satt på kontoret och jobbade.

Det är väl främst honom jag är kritisk emot, för så mycket har jag sett av det han kallar jobb, att det inte är mer betungade än att han kan gå och titta efter katter som väntar på att få komma in. Och förresten var matte hemma en lång stund innan hon kom och öppnade dörren för mig. Men jag var inte sur ändå, utan tvärtom påfordrade jag att få knäsitta hon henne och buffa nosen i hennes armveck. Det är det bästa jag vet. Jättegosigt. Undrar just vad mina kompisar tycker är jättegosigt?

Fullt upp och mer därtill

Vad var det nu jag skulle göra? Först tallen...sedan grannens tomt...efter det kolla kaninstället...jag får inte glömma fågelbordet...och så...de' e' mycket nu...

Idag har det varit full rulle. Har varit ute hela dagen. Och kvällen. Har faktiskt precis kommit hem. Matte tänkte nästan skicka ut en efterlysning, för jag brukar komma hem innan det blir mörkt.

Hon säger att klockan snart är halv elva, och säger halv elva med en sådan röst att jag förstår att det inte är riktigt bra. Fast egentligen bryr jag mig inte så mycket. Jag är väl en fri katt? Nu ska det i alla fall bli skönt att rulla ihop sig på soffan framför brasan. Mmmmmm.

Rena Kattradiset

Visserligen är jag i stort sett nöjd med min matte, även om jag jamar negativa synpunkter ganska ofta. Men. Det finns mattar, och så finns det mattar.

Nu ska ni få höra om en matte som till fullo förstått vad ordet omvårdnad innebär. Hon bor hos en katt i landet England. Om denna katt katt skrevs en artikel i en tidning för den var så lång. Katten, alltså. Det redogjordes för kattens liv och leverne, och hur lång den var med alla fyra tassarna på marken. Plus längdrekordet när den var fullt utsträckt. Rätt ointressant upplysningar travades på varandra ända tills slutklämmen kom, den som verkligen tilldrog sig mitt intresse:

Varje kväll värmde denna matte en handduk och lade i kattens bädd, så att den skulle kunna krypa ner i en varm och skön säng. Va?! Är inte denna matte ett sant föredöme för våra egna mattar och hussar? Här har vi något att jobba på! Eller är det möjligen någon av er som får utnjuta denna ynnest på kvällarna?

Och man kan ju bara ana sig till vad den katten får sig serverat varje dag. Förmodligen också vackert upplagt, dekorerat med strimlor av vitfisk. Kanske en färgklick rött kött. Grädde till dessert. En liten mus som underhållning. Rena Kattradiset.

Upptassad igen

Att jag fick en medalj av Sippo gör mig fortfarande glad. Det stärkte min självkänsla. Särskilt som jag åkte på storstryk på natten efter besöket i stickhuset.

Jag hade gått och lagt mig för längesen i husses tomma säng, och jag tror att matte precis hade somnat när jag hörde ett tassande ljud. I vanliga fall brukar jag inte bry mig så mycket om det. Jag vet att både Piff och Puff också brukar sova i min sängkammare. Men nu blev jag tvärt irriterad. All frustration efter dagens vedermödor skrek efter att få pysa ut.

För att göra en lång historia kortare. Jag uppmanade Puff att genast avlägsna sig ur rummet med ett ganska bestämt jam och en lika bestämd tassgest. Det som sedan hände tycker jag inte står i proportion till dessa åtgärder. Puff skrek rätt ut, varpå naturligtvis Piff kom sättande i raketfart, även hon med högsta volymen påsatt. Matte for upp ur sängen argt hojtande.

Jag fann för gott att avlägsna mig från kalabaliken. Med två ilsket tjutande katter bakom svansen -och tidvis på ryggen- rusade jag genom huset. Efter kom en nästan lika ilsken matte. Hon skällde på allihopa tror jag. Klockan var sådär två på natten, och vid den tidpunkten brukar hon inte vara så empatisk.

Det hela slutade med att jag förskansade mig i gästrummet. Matte stängde en dörr så att Piff och Puff fick vara på sitt håll. Gissa om det var skönt att slippa se dem?

Dagen därpå var vi vänner igen. Vi katter är ju inte långsinta. Ett av våra ädla drag. Men för säkerhets skull fortsätter jag sova i gästrummet ett tag till.

Vilken dag!

Vilken dag jag har haft. Är alldeles slut. Eländet började ju redan igår med att jag inte fick gå ut bara för att jag skulle kissa i den förjamrade lådan. Med en botten som knappt var täckt, det lilla som syntes var några små märkliga kulor. Jag gick in och provsatt många gånger, men kände att det skulle vara direkt olämpligt att utföra några som helst tömningar där. Sedan fick matte krafsa i "sanden" och sätta på vattenkranen bäst hon ville.

Vid midnatt gav matte upp försöken att övertala mig, och jag blev instängd i min del av huset. Därmed hindrades jag tyvärr att nyttja den andra, funktionsdugliga kattlådan, vilket hade varit behövligt. På morgonen kände jag ännu mer att vissa saker trängde på, och när matte ytterligare en gång lyfte ner mig i kattlådan gav jag upp och nedlät mig till att förorena lådan med diverse fast material. Matte var blixtsnabbt där och plockade bort det, och det var kanske tur, för vad skulle jag krafsat över med? Jag, som är så noga med övertäckandet.

Efter det vidtog en underlig timme. Matte kom ideligen och bad mig att kissa. Jag var emellertid ståndaktig. Ända tills matte kom och sa att nu kunde hon inte vänta längre, att  det var dags att åka. Hann inte riktigt reagera på det där sista, för helt plötsligt kände jag att nu, nu kunde jag bara inte hålla mig längre. Jag rusade in i duschen och satte mig över avloppssilen. Där blev jag abrupt avbruten av matte som lyfte över mig i lådan, och då var det förstås klippt. Inte med bästa viljan i världen kunde jag hålla tillbaka då, det var bara att släppa ut allt jag hade. Konstigt att få beröm för en sådan sak, men matte blev visst jätteglad och stoppade ner en mojäng i kisset och sprutade ut det i ett rör.  

Sedan blev det litet äckligt, för mina tassar blev smutsiga av det blöta i lådan, det gillade jag inte. Passade på att tvätta mig medan matte tvättade golvet. Hoppades att allt skulle bli normalt sedan, men icke. Matte lyfte upp mig och bar ut mig till kattburen. Överhopades av onda aningar, särskilt sedan jag placerats i bilen.

Ännu värre blev det sedan jag blivit inburen i ett hus med omisskänlig doft av stickhus. Mycket riktigt. Det var det värsta jag varit med om hittills. Vet ni vad de gjorde?! Först rakade de av päls på mitt ben. Sedan stack de in en stooor nål i benet och tog en massa blod från mig. Efter det skulle hon kolla något som hette blodtryck. Då tryckte de ner mig mot bänken och höll fast mig i alla tassarna, samtidigt som sticktanten joxade med något vid min ena tass. Plus att det låg en apparat vid mina öron som skrapade till ibland så det gjorde ont i mina öron. Och att det stod en skällis och lät utanför min dörr. Alltså, jag är en snäll och timid katt, men där gick gränsen! Blodtrycket får de leta efter hos nån annan katt.

När vi var färdiga där fick vi sitta i en rum jäääättelänge och vänta. Det kom en flertal obehagliga skällisar precis utanför kattrummet. En morrade åt mig. Fyjam. När vi suttit där i sjuttifemton timmar kom en ny sticktant och bar in mig i ett annat rum. Hon sa att jag var en fin katt, och att mina prover varit bra. Eller nästan bra, för ett prov ville de ta om.

Jag måste alltså tillbaka dit efter jul. Då ska de sticka in en ny jättenål i tassen. Och, ännu värre, de ska också sticka en nål in i min kissblåsa. *darrar* Kanske är det så att jag måste äta annan mat, sa sticktanten. Men det är inte säkert, för provet var något som heter på gränsen, vad det nu kan vara? Jag är i alla fall glad att jag slipper göra om det här med kissa i lådan, för det har varit jättejobbigt.

Innan vi åkte hem från stickhuset måste de förstås sticka i mig en gång till, den här gången i nacken. Jag blev något som heter vaccinerad. Matte säger att det är bra, men jag känner då ingen skillnad mot förut.

Har varit hemma några timmar nu, och hunnit med en snabbis där ute. Efter dagens strapatser ska det bli riktigt skönt med några timmars djup meditation och avslappning. I morgon kommer husse tillbaka från sitt... hmmm...jobb. Han har varit borta ett bra tag, men nu ska han bo hos mig länge. Den här helgen blir nog bra. Hoppas den blir det för er med!

Aldrig

Matte är inte riktigt klok. Hon tror att jag ska kissa i det här??? Aldrig, jamar jag. Luktar inte sand, känns inte som sand, och inte går det att krafsa i heller. Kom inte säg att jag inte har provat, för det har jag. Har provsuttit flera gånger. Tror jag ska kissa  i duschen i stället. Som en protest mot denna behandling.

Det är synd om mig

Tråk, tråk

Jam, vad ska jag tassa ner om den här dagen? Har inte så mycket nytt att rapportera. Som hos er andra, har jag också haft litet vitt på allting. Plus att det var alldeles för kallt för min päls i morse. Både Piff och jag rusade in när matte öppnade dörren efter att vi varit ute bara en kort stund. Sedan försökte matte lura ut mig en massa gånger, men det gick jag inte på.

Borde väl ha passat på, för nu har jag hört att det blir utegångsförbud i morgon tills jag kissat i lådan. Om jag nu gör det. Gustav lovar ingenting bestämt...

Nu börjas det

Nu har det börjat, den underliga ordningen vi ska ha fram till fredag. Jag har inte längre tillträde till halva mitt hus. Detsamma gäller Piff och Puff. Vi står alltså på varsin sida om dörren och är högst missnöjda.
Tack och lov har jag fått gå ut idag, och ska visst få det i morgon bitti med, men sedan blir det inlåsning från eftermiddagen. Allt bara för att jag ska bli nog kissnödig för att kissa i en nästan tom låda på torsdag. *tar med tassen för pannan* Det är inte klokt vad man får finna sig i mycket okattvärdigt.
Och dessutom är det kallt där ute. Fyjam.

Bävar för veckan

Hördu...kom in nu! Morrhåren börjar ju sloka...

Idag blev det en liggapåsoffandag igen. Bara blött där ute. Hann med en snabbtur i morse innan det började. Annars har det varit en skaplig helg. Igår kväll kom min favoritgranne och tittade på min teve. Han tittade på några som som sparkade på en boll, och rätt som det var skrek han och skrattade och bar sig märkligt åt. Jag blev nästan rädd för detta plötsliga utbrott och tassade iväg till matte ett tag. Lugn och ro är vad jag vill ha.

Försöker låta bli att tänka på hur eländig den veckan kommer bli. Utegångsförbud och stängda dörrar. Det blir inte roligt alls. Piff och Puff kommer nog också bli undrande. Förresten är det dags att åka och sticka dem också, säger matte. Alltid något, att det inte är bara jag som drabbas av allt elände.

Vilken brahelg

Vad jobbigt det är att adventsstöka...måste vila litet

Idag var det riktigt spännande, för matte öppnade skåp och lådor som inte brukar öppnas. Jag blev alldeles väldigt nyfiken på vad som fanns allra högst upp i skåpet, men hur jag än försökte klura ut hur jag skulle ta mig upp dit, så misslyckades jag. *suckjam* Skulle så gärna velat komma dit. Nu fick jag nöja mig med att utforska det som plockades ner, vilket också var riktigt intressant. Efter all upphetsning blev jag till slut så trött att jag stupade på min post. Det vill jama ett antal halmtomtegubbar som finns i pappret jag ligger på. Hyfsat mjukt.

Innan allt det här hände var jag ute hela dagen, sedan tidigt i morse. Inte en enda blöt droppe föll ner på hela tiden! Och så var jag och hälsade på min favoritgranne, som kom hem igår kväll. Han hade varit i landet som gör leverkorv och handlat till mig. Så jag var förstås angelägen om att testa om kvalitén var lika god nu som tidigare leveranser. Den smakade alldeles förträffligt mumsigt. Fick prova en rejäl bit för säkerhets skull. Så nu kan han också lugnt äta av den.

Det är nog många katter som har det litet extra spännande den här helgen med allt kul som plockas fram. Naturligtvis gör man det för att fira Kattens Dag. Jättebra helg! Tassa lugnt så jamas vi på måndag!

Infångarhjälp

Infångad

Idag smet Puff ut på eftermiddagen. Matte gick efter henne, men Puff tassade fortare än matte. Jag upptäckte vad som var på väg att hända och skyndade mig att hjälpa till. Sprang emot Puff från andra hållet, och sedan var det bara för matte och plocka upp henne. Känns bra att kunna vara till tassfast hjälp.

Annars har det varit jättemycket blött nedfall idag, så det har blivit en hel del soffliggande. Konstigt nog blir jag hungrigare då. Kanske är det som kallas tröstätande?

Ingen burk, men.....

?

Nu har vi fått grejor från stickhuset. Jag behöver inte kissa i en burk nästa vecka. Men inte vet jag om alternativet är bättre. Både matte och jag funderar på hur det här ska gå till? För det första. Jag ska kissa i kattlådan. Men, där ska inte finnas någon sand, förutom pyttelitet i ena hörnet. För det andra. Kisset ska vara färskt när vi åker till stickhuset. Tror de jag kissar på beställning? Icke! Under så urusla förhållanden kommer jag hålla mig jättelänge. Och det kan jag. Har jag märkt när jag varit instängd flera dagar.


Och så en sak till. Matte ska mäta hur mycket jag dricker i tre dagar. Alltså måste jag bo för mig själv de dagarna, för annars kan ju Piff och Puff komma och norpa av mitt vatten. Och jag som egentligen bara gillar mitt fontänvatten. Ajöss med det.


Och så undrar de hur många gånger om dagen jag bajsar! Hur ska matte kunna veta det? Brukar jag verkligen göra i avskildhet, utan insyn. Och inte har jag lust att jama om sånt för henne heller.


Frågorna hopar sig. Hur ska det blir nästa vecka?? *grubblar*

En ockupant i huset

Matte köpte en mysgrej...men hur ska man ta sig in där??

Matte var borta en jättelång stund, nästan hela dagen. Hon hade en massa kassar med sig när hon kom hem. Och en stor säck med torr kattmat av samma sort som förut, så inte blir det några nya smaksensationer på ett tag.

Dessutom ställde hon ner en mjuk mojäng med några hål i. Varken Puff eller jag hade en chans att hinna undersöka prylen närmare, för Piff klev genast in och där stannade hon. För gott verkar det som, för hon har inte kommit ut än. Tassar dit och kollar emellanåt. Nån gång blir hon väl hungrig?

Regn och kissprov

Nädu, matte, trodde du jag skulle gå ut i det här??

Idag har det regnat hela dagen. Då menar jag precis hela dagen. Urtrist. Gjorde förstås min plikt ändå, åtminstone snabbvarianten. För att få litet utlopp för min energi har jag i stället utfört kontroller inomhus. Ett sorgligt eftersatt område hittills. En del möbler har varit helt oundersökta. Uppe då dem träffade också på en del föremål av spännande karaktär. Till exempel ett garnnystan med intressant doft. Luktade någon slags djur av för mig obekant sort.

På fredag i nästa vecka ska jag till stickhuset. Och vet ni vad? De vill titta på mitt kiss!!

Hur nu det ska gå till? De ska posta något till matte, så att vi ska kunna ha med kisset när vi åker dit. Om de säger att jag ska kissa i en burk tänker jag neka i sten. Aldrig vid min kattsvans, det jamar jag bara! Imma har kommenterat och övertalat mig att ställa upp på det här, men det finns gränser för min offervilja. Och den går vid kissande i burkar.

Oroande planer

Jag är helt perfekt, matte, här behövs ingen kontroll alls

Kattliv har påjamat att det är först nästa helg som är Kattens Dag. Suck. Men det gör inget egentligen, för vi kan fira både den här helgen och nästa, det gör ingenting alls! Firande kan man aldrig få för mycket av!

Matte har hemska planer för mig. Hon tänker ta mig på en senjåårkontroll. Det låter verkligen ruggigt. Jag är helt säker på att de kommer sticka i mig och ha sig på alla möjliga sätt. Detta hemska ska ske på djursjukhuset, ett ställe jag har ytterst obehagliga minnen av. Dessutom läste jag i dagens tidning att just nämnda sjukhus söker kattblod!! *ryyser* De tar blod från aningslösa katter och slungar runt i en maskin. Som tur är får katten sova när de tar blodet. Men jag vet hur det är att vakna upp efter en sån sovning, jag mår jättepyton! Kan jama att det känns rätt skrämmande att senjåårkontrolleras. Tänk om de passar på att snika åt sig blodet samtidigt?

Men just idag har allt varit toppen. Jättevarmt ute och till och med härlig sol. Bådar gott inför helgen. Tassa lugnt och ha det bra, kompisar!

Kattens dag

Nu gäller det att skynda sig innan det blir mörkt

Blåsten blåste iväg nån annanstans, och idag har jag kunnat återuppta jobbet med områdeskontroll. Temperaturen har varit riktigt behaglig också. Det har varit varmt så länge nu att matte hotar med nacksprut igen, och det gillar jag förstås inte.

Eftersom det blev så kort arbetstid igår, fick jag kompensation idag. Fick gå ut en extra sväng fast det nästan började bli mörkt. Som tack kom jag genast tassande när matte kallade på mig. Då fick jag några Dentabits, smaskens! Ångrade mig ändå litet (= mycket)sedan, ville jättegärna vara ute litet till. Jamade detta ganska högt och bestämt, men utan önskat resultat. Som vanligt.

Såg förresten att det är Kattens Dag nu till helgen. Vi firas till och med i två dagar! Med all rätt, vi är verkligen värda att firas ordentligt! Det ska bli spännande att se vad det kan innebära i mitt hus? En stor skål Dentabits? Eller en karott vitfisk kanske? Någon form av uppvaktning förväntar jag mig i alla fall!

Kelbesök

Oj, oj, här får man hålla i morrhåren idag, det är stor risk för bortblåsning. Har stuckit ut nosen några gånger bara för att konstatera det omöjliga i uttassande. Ändå har det varit en skaplig dag, särskilt på slutet, för då kom en väldans trevlig tvåbening och hälsade på oss.

Hon pratade och kelade jättemycket med mig. En gång hade hon också fått bo hos en katt, men den katten hamnade under en brummis och åkte till katthimlen. Då blev den här människan ledsen i jättemånga dagar, och sedan dess kelar hon bara med katter i andra hus. Jag kan jama att jag uppskattar sådana kelmänniskor mycket! Tror nästan att det mest var för min skull hon hälsade på, men matte fick förstås också säga ett och annat ord.

Jakthinder

Hurrjam! Äntligen en härlig dag! Varm och skönt i pälsen och massor med utejobb! Ända från att det började bli ljust tills det började bli mörkt. Två...fyra...sjuttielva timmar tror jag. Ungefär. Länge var det i alla fall.

Varken Piff eller jag har ännu lyckats fånga någon av de flygande stekarna där ute. Förstår inte varför matte satt matbordet så högt upp? Allra dummast är förstås hennes tilltag att sätta nät framför min smygarbuske så att jag inte kan göra ett snabbt utfall därifrån.

Det är annars så perfekt att ligga gömd där under och kolla in stekarna som är bara sååå nära...sedan pang! hoppar jag fram och får mig en liten stek. De är litet jobbiga att skala, men det lilla som blir kvar är supergott. Men, som sagt, jag får hitta på en annan strategi nu när det förjamade nätet sitter där. Jag kommer säkert på något.

Gillar inte larm

Kommer dom hit ska jag ge dom onda ögat...

Det har varit en sidådärbraig helg måste jag jama. Husse och matte har varit på rymmen alldeles för mycket, så min halvtidstjänst har väl knappt blivit till kvartstid ens en gång. Både på lördagen och söndagen stack de iväg mitt på dagen och kom inte tillbaka förrän det varit mörkt i jättemånga timmar. Och då var det inte att tänka på utejobb tydligen. Det var tur att det var ganska blött därute, gjorde frustrationen något mindre. Men jag förstår inte att det ska vara så svårt att hålla sig här, där de ska vara? Hemma i mitt hus.

Just nu är det ett himla oväsen där ute, och vi går allihopa och känner oss litet olustiga, för det är ett ljud som låter illa i våra kattöron. Matte säger att det är ett larm som tjuter i grannhuset. Vi har alla gått runt här och tittat i fönsterna, men det ser ut som vanligt där ute vad jag jag se. Husse har åkt iväg till sitt så kallade jobb nånstans långt bort, så matte vill inte gå ut och undersöka litet närmare. Synd, tycker jag, för jag hade mer än gärna gjort henne sällskap. Men kommer de hit, då ska de få se på katten.....

Bädda sängen?

Så här ser en mysig sängbäddning ut

Tvåbeningar gör väldigt många onödiga saker. En av de mer onödiga är det de kallar att bädda sängen. Vet inte hur många morgnar jag lagt mig tillrätta i mattes eller husses säng efter en snabbrunda ute. Täcket har legat i en jätteskön hög, som varit perfekt att krypa ner i. Bäst som jag då ligger där och njuter och verkligen kopplar av, kommer hon eller han och ska förstöra allt! Det är lika obegripligt som irriterande.

Jag försöker visa mitt ogillande genom att göra mig extra tung och svårflyttbar, men hittills har protesterna klingat ohörda. Jag sätts bryskt ner på golvet, och sedan blir min fina sovhög alldeles platt och inte alls lika mysig. De har totalt missat vitsen med sängbäddning tror jag. Ska man göra en säng bäddad ska den väl vara skön? Eller hur? De har mycket att lära ännu, tvåbeningarna.

Ha en bra helg, kompisar!

Vedkorg eller sovkorg?

Godkänd av förste vedkorgsinpektören

Husse kom hem med en ny vedkorg idag. Vedkorg och vedkorg förresten, han säger att det är vad det är. Enligt min mening kan det precis lika gärna vara en sovkorg. Storleken är perfekt. Vi får väl se vem som kommer ha mest användning för den.

Har varit ute rätt mycket idag. Äntligen har det varit både blåsfritt och regnfritt. Men mitt halvtidsförordnande gäller fortfarande, så när det börjar skymma tassar jag hem. Som det är just nu är jag faktiskt rätt nöjd med det. Att ligga inne och kura är inte heller så dumt.

Dessutom verkar det som om allt är som det ska på Mitt Område. Jobbar man nog effektivt behövs kanske inte fler arbetstimmar än nu.

Inget att rapportera

Vad ska jag berätta idag? Det har inte hänt någonting alls. Har i alla fall varit ute en del, för det blöta verkar äntligen ha tagit slut. Ändå har det mest blivit kortare rundor i närheten, det blåste rätt kallt. 

En god gärning har jag gjort idag. Låg i mattes knä och höll henne varm medan hon höll på med någonting med en nål. Hon kändes litet frusen, så jag låg kvar extra länge. Höll förstås ett öga på nålen, att den inte skulle slinta åt mitt håll. Jag klarade mig helt ostucken.

Med andra ord en ganska händelselös dag.

Nu måste det bli ordning på vädret

Mycket tvättning blir det...

Tar det aldrig slut på vattnet där uppe? Det här är ju hur trist som helst. Här har jag tillåtelse att jobba halvtid, men inte ens det lilla är möjligt som det är nu. Vad ska man hitta på i stället? Man kan ju inte tvätta sig hur mycket som helst.

Var i alla fall ute en stund, och observerade att Piff nu har lärt sig ta sig över staketet till min favoritgranne. Hon vill väl ha leverkorv hon med. Fast hon är inte alls lika mycket kompis med grannen som jag, så jag tror inte hon tassar in där och går fram till kylskåpet som jag gör.

Vi höll förresten på att bli osams igår kväll. På kontoret har vi en kartong som matte och husse lägger papper i, sånt papper som ska bli nytt papper. Piff tror att det är en säng till henne. Hon hade gått in i den och höll på och krafsade och krafsade. Jag blev förstås jättenyfiken på vad hon sysslade med, och tassade dit för en närmare undersökning.

Borde förstås vetat vid det laget att så fort jag är nära henne blir hon jätterädd, och så blir det ett himla liv. Och då kommer Puff rusande i full fart för att rädda sin stackars syster från faran. Alltså jag. Jag tar mig med tassen för pannan. De är så fruktansvärt fåniga. Bättre fly än illa fäkta, tänkte jag i alla fall, och begav mig därifrån så fort med ändå värdigt som jag kunde, med de två fåntrattarna efter mig. De hoppade inte på mig den här gången. Alltid ett framsteg.

God lön

Inget anständigt kattväder ute idag, matte

Mina förväntningar på lön för en dryg veckas tomtpassning hos grannen infriades med råge. När jag parkerade nedanför hans kylskåp förstod han vinken och tog fram en rejäl bit leverkorv till mig. Det är så gott att morrhåren nästan krullar sig. Efter måltiden hade vi en lång pratstund, och så kliade han mig samtidigt på magen. Det gillar jag skarpt. Grannen tror att både han och jag kommer bli jättegamla bara för att vi är så goda vänner.

Idag har jag inte varit ute så mycket. Stack ut en stund direkt efter frukost, men både Piff och jag ledsnade fort och ville in igen. Sedan for matte och husse iväg i brummisen och var borta nästan tills det var mörkt. De hade med sig kassar då, men inget som luktade gott, så jag tassade ut en sväng till. Nu blir det goa brasvärmen för resten av kvällen.

Frukostbekymmer

Var tvungen att ta det lugnt på förmiddagen, för jag hade haft fullt upp med att försöka få liv i matte sedan tidigt på morgonen. Jag var så himla hungrig, och rätt sugen på att gå ut också. Halv fem är väl en högst rimlig tid för frukost? Men det var tji att få upp henne, hur jag än försökte. Inte förrän framåt sju reste hon på sig. Tror jag fick litet draghjälp av de ljud som husse utstötte. Förstår inte hur man kan låta så när man sover?

Efter en välbehövlig frukost tassade jag ut en runda, men efter morgonens slit måste jag ta en rejäl siesta på förmiddagen. Matte såg också litet trött ut. Hon måste bli bättre på att kliva upp, så vi slipper såna här tvister i fortsättningen. Bara jag får mat och blir utsläppt kan hon ju gå och lägga sig sedan igen.

För övrigt är jag glad, för min favoritgranne har återvänt. Han har varit borta i mååånga dagar. Naturligtvis har jag vaktat hans hus, det lovar jag honom alltid. Nu förväntar jag mig ett litet tack i ätbar form. Så den här helgen ser jag fram emot. Hoppas mina kompisar också har något kul att vänta på. Vi tassas på måndag!

Inspektion avklarad

Som förste kontrollant utför jag en grundlig besiktning...kartongen kan markeras som ofarlig för mitt hus

Min assistent infinner sig för efterbesiktning, men kan inte tillföra något ytterligare till utredningen

Helt plötsligt stod där ett främmande föremål vid dörren. Allt nytt och oväntat måste omedelbart utforskas. Man kan inte vara nog försiktig i dessa dagar. Alltså gjorde jag ett djärvt hopp direkt in i föremålet, och kunde genast konstatera att där befann sig diverse små trädoftande partiklar på botten. Nosade runt litet, men kunde inte finna något alarmerande, så jag avslutade inspektionen.

Apropå alarmerande, så intog jag högsta svansberedskap i morse efter varning från Sippo

men dessbättre hade det vita haft förstånd nog att inte komma ner här. Men det var otrevligt ute ändå, för det var väldans blött och kallt. Piff vägrade gå ut, och jag gjorde bara ett kortare arbetspass på morgonen. Kom nog knappt upp i halvtiden ens en gång idag. Tänk vad skönt det är på sommaren *drömmer*

En oväntad kompis

Har visst äntligen fattat hur snäll jag är

Det är rätt trevlig stämning här hemma just nu, för husse och matte är på gott humör sedan lillhussen gjorde det där med giftet. Det måste tagit lång tid, för de var borta hela dagen ända tills sent på natten.

När de kom till slut kom hem var de så glada, att vi också blev jättespralliga. Puff och jag sprang fram och tillbaka och jam, faktiskt lekte med varann *litet generad*. Vet inte vad som hände. Det är precis som om hon inte var så rädd för mig mer.

Vi kan till och med samsas i mattes säng på natten. Hon brukar alltid ligga vid mattes fötter när jag kommer in för att lägga tassen på mattes ansikte. Eftersom hon då alltid drar täcket över huvudet, har jag inget annat val än att lägga mig ner jag också. Förut flydde Puff då, men nu stannar hon kvar där vid fötterna.

Sedan måste jag jämt trampa ordentligt innan jag fått till en lagom bekväm grop att ligga och vänta i. Det är viktigt att den ska bli riktigt gosig, för väntetiden på mattes uppvaknande kan bli lååång.

En halvtidstjänst

Nu har det blivit nya regler här. Tydligen ska jag få arbeta halvtid ett tag. Ungefär från åtta till två blir arbetstiden. Jag tycker det är väldigt snålt tilltaget, och har jamat ifrån om min åsikt. Är förstås orolig att inkräktaren ska få för sig att han kan flytta fram positionerna. Piff får visserligen jobba litet längre tid än jag,  men jag har inte så stor tilltro till hennes förmåga att hindra ovälkomna besökare. Hon är alldeles för mesig.

Vaddå jamar Gustav...ja' kan VISST vakta!

Nu måste jag jobba på att inte halta när jag varit ute. Det är enda sättet att få utökade arbetstider. Och därmed också större chanser till intag av färsk mat. Matte har faktiskt varit hjälpsam därvidlag, för min restaurang för befjädrade stekar har öppnat för säsongen. Det uppskattas, minsann.

Välväxt heter det

Kan meddela att jag gick gå ut och jobba en liten stund idag. Visserligen både blåste det jättemycket och kom massor med blött uppifrån, men vem bryr sig efter flera dagars internering? Tassar omkring helt som vanligt igen. Kanske beror det på sprutet i munnen, och i så fall kan jag fortsätta med det, för det är rätt okej faktiskt.

Vad som inte är okej är matransonerna här just nu. Utan mina extra portioner färskmat, som jag brukar fixa själv, är det helt omöjligt att överleva på det som hälls upp i min skål. Idag har jag suttit -ja, jag ljuger inte- i flera timmar framför min matskål och väntat. Och det allra värsta är att jag blir skrattad åt. "Sitter du där fortfarande?" frågade hon och skrattade. Det var nätt och jämt att jag orkade släpa mig till Piffs och Puffs skålar för att låna några bitar. Det var inte mycket kvar där heller, men jag fick krafter nog till att kunna hoppa upp i sängen sen i alla fall.

Matte påstår att jag börjar bli tjock. Ha! Tjock? Min kattkropp är alldeles precis lagom för mig, så det så. 

Titta vad synd det är om mig...tom...tommare...tommast

Jag lånar några bitar av dom...så överlever jag kanske tills i kväll

En innehelg

Ännu en trist dag. Matte kollade noga på mig igår kväll, och nu anklagar hon mig för att ha varit i slagsmål igen. Kanhända att jag gick litet bryskt tillväga när jag motade bort den där som försöker inmuta Mitt Område. Förstår inte att jag ska bli avslöjad varje gång?

Hur som helst så ringde matte till sticktanten och pratade om mig. Så nu har det börjat med sprut i munnen igen och blöta tussar på pälsen. Förmodligen utegångsförbud hela helgen. Själv tycker jag att jag visst kan gå ut, det gör väl inte så mycket att jag haltar? Matte har en avvikande åsikt, så jag vet ju hur det blir.

Även för övrigt är det litet konstigt här hemma, för en av lillhussarna ska få gift i morgon. Konstigt nog verkar alla glada, och alla som tillhör min flock ska komma hit och se när han ska göra det här med giftet. Utom Piff och Puff och jag. Vi får inte titta på, och det är nog lika bra.

Hoppas nu det blir en skaplig helg för mina kompisar. Jag ska göra det bästa av situationen, jag med.