tisdag 15 december 2009

Jag är stand-in-katt


Undrar just hur det skulle vara att ha ett alldeles eget litet hus?

Idag såg jag faktiskt litet av det vita som alla kompisar jamat om. Turligt nog fanns det bara i luften. När det kom på marken försvann det bara. Konstigt.

Annars har det varit en rätt bra dag. På eftermiddagen kom några som jag kände igen. Då bodde de i mitt gästrum, och det ska de göra nu med. Hemma i sitt hus har de en katt som är rätt lik mig. Nu när kattens matte och husse ska åka bort ett rätt långt tag bor katten i ett litet katthus med värme i. Tycker det låter rätt skönt. Tänk att få komma och gå precis som man själv vill. Dessutom kommer någon och fyller på matskålen hela tiden. Bara det! Men det är klart, litet ensamt blir det förstås till slut. Han blir nog ändå glad när hans matte och husse kommer tillbaka.

Tills i morgon får jag vara stand-in-kisse och fylla deras kelbehov. En uppgift jag är fullt nöjd med.

4 kommentarer:

  1. Ja, sina människor vill man ha till hands när man vill gosa lite. Tasskram

    SvaraRadera
  2. Kan hålla med om att det vore rätt skönt med eget hus. Men trots det vill jag inte välja bort min husse mot alla hus i Jamlunda.
    Som vanligt är du en snäll katt som tröstar människor. *hederstass*

    SvaraRadera
  3. Vilken fin blogg du har, Gustav. Vi jamar med Sippo, snällt av dig att få gästerna att känna sig hemma när de saknar sin egen katt. Han är säkert NÄSTAN lika mysig som du.

    Burr från Findus, Isak och Rasmus.

    SvaraRadera