Fyjam så äckligt

I morse hände något otrevligt. När jag vaknade mådde jag pyton, och skyndade mig till närmaste mjuka matta för att spy. Matte hade nog hört det där ljudet jag gör när jag mår illa, för hon kom rusande och puttade bort mig från mattan precis när spyet var på väg ut. Det som kom var riktigt äckligt, tyckte matte. En massa rött, och mitt i allt simmade en lång, vit mask. Det var det otrevliga.

Sedan artade det sig till det bättre, för matte hämtade fram en påse blötmat, med sås, som jag älskar. Tyvärr förgiftade hon alltihop med ett vitt pulver. Jag åt upp nästan alltihop ändå, för såsen var bara så oemotståndlig. Puff stod på andra sidan köksdörren och var mycket upprörd, för hon hörde nog att jag smaskade på något gott. Hon kunde ju inte veta att maten var nästan helt förgiftad.

När jag kom in nu på kvällen ställde matte ner skålen med resterna från i morse. Var faktiskt litet hungrig, så jag slickade i mig alltihop. Nu säger min erfarenhet mig, att jag i flera dagar kommer bjudas på den här maten. Samma erfarenhet säger att den kommer smaka sämre för varje dag, och att matte och jag blir oense om att riktigheten i att lämna maten. Hon menar, att jag absolut måste äta upp allt. Jag tycker inte att jag ska tvingas käka äcklig mat. Men jag hoppas förstås att hon ska hitta nån riktigt god sås, så att vi slipper fajtas.

Gustav nya blogg-länk

Den här bloggen blev kapad, så Gustav fixade en ny blogg, som han fortsätter med, även om Blogspot ordnade till alltihop efter en tid.