tisdag 9 februari 2010

Min ergonomiska arbetsplats

Inte en skällis...inga inkräktare...du kan va' lugn, matte

Det har väl varit rätt hyfsat väder idag, egentligen. Men. Jag har ändå inte velat vara ute mer än ytterst korta pass. Jag tror matte blev litet irriterad på mig, för hon tyckte att det blev kallt i huset medan jag stod och funderade i dörröppningen. Varje gång jag påfordrade dörröppnande trodde jag förstås att det skulle vara varmare ute. Annars hade jag ju inte velat ut! Självklart, eller hur?

Tog i alla fall ett minipass i min spaningstall, min viktigaste inspektionsplats. Den enda, när jag tänker efter. Det är bara där jag har en total överblick över ett så stort område. Samtidigt är det en komfortabel sittplats, där jag kan arbeta tämligen avslappnad. Ja, ni ser själva. Och ja, tallen såg faktiskt ut så när jag kom. Ifall någon skulle insinuera något annat, med hänvisning till min vikt som fullvuxen katt.

8 kommentarer:

  1. Men att matte inte förstår att du måste ha täta kontroller och se om du vädret tillåter att du kan uppta din normala tjänstgöring igen.

    Hon skulle vara tacksam att hon ens får lova att öppna dörren åt dig tycker ja.

    Tass!

    SvaraRadera
  2. Nog för att du är en vikt-ig katt, men inte böjer du en tall! *myser* Tycker att du har en suverän utkiksplats där du har koll på läget, och förstår att du valt den med stor omsorg. Sådant är vi katter bra på! Det där med att tvåbeningar har så bråttom jämt, irriterar mig också. Man vill ju fundera och jämföra alternativen innan man bestämmer sig, eller hur? Och det är ytterst störande för tankeverksamheten att tvåbeningarna suckar, stampar och kommer med dumma kommentarer medan man gör sitt val... de visar inte tillräcklig respekt för en katts viktiga beslut, helt enkelt.

    Tass från Imma, abbemissa.

    SvaraRadera
  3. Klart att du måste stå i dörröppningen för att göra en nosologisk undersökning av vädret. Vem vet om det hade ändrats dom senaste fem minuterna. Jag måste jama att jag är lite avis på din fina tall. Jag frågade husse om vi inte kunde odla en hemma. Det ville han inte. *djup suck*

    SvaraRadera
  4. Vilken utkiksplats! snacka om överblick. Tycker matte att det är jobbigt med dörren är ju kattlucka ett alternativ för det är ju klart att du ALDRIG skulle ta in nogon råtta eller fågel. Nosbuff

    SvaraRadera
  5. NEA: Ja, precis vad jag tycker. Det är ju omöjligt att veta om det blivit väderomslag utan känna med nosen! Tass!

    KLOSTERKATTERNA: Brådska är ju något helt främmande för oss katter. Tvåbeningarna har verkligen något att lära av oss där (också), nämligen att låta var sak ta den tid som behövs. Jag tror dom avsätter alldeles för litet tid till att TÄNKA. Fast jag tror också att dom ibland tar litet lärdom av oss. Man kan ju alltid hoppas...

    SIPPO: Idag var det sådär precis på gränsen, ska jag eller ska jag inte? Klart att såna beslut är tidskrävande! Synd att din husse inte vill odla en liggande tall. Fast det är klart att det kan va' svårt att få plats med den efter ett tag, även på uteplatsen. Du kanske kan hitta en i skogen?

    DUI och DECO: Nä, det är just vad jag har jamat till henne! Jag är alldeles för angelägen om att själv äta upp maten. Men då säger hon att Piff inte är lika noga med det. Då jamar jag, att jag aldrig sett henne lyckas fånga något. Så vad är problemet? Hoppas jag får kattlucka nån gång...

    SvaraRadera
  6. Vilken utsikt! *suckar avundsjukt* Vem i hela jamlunda skulle våga ens tänka en tanke om din vikt. *fräs* Man jamar inte vikt!

    SvaraRadera
  7. Nä, våra kroppar passar ju alldeles precis lagom in i vår päls! Så det så! *stampar med tassen*

    SvaraRadera
  8. åh vilket fnt kort när du sitter i favvo tallen!
    Tass

    SvaraRadera