Nattliga tvister

Matte har framfört synpunkter på sin nattsömn. Hon anser att den inte blir fullt tillgodosedd på grund av att hennes säng är föremål för en viss trafik på nätterna. Jag anser naturligtvis att jag i egenskap av Förstekatt här har så att säga första tjing på matte. Dessvärre är det fler som gör anspråk på detsamma.

Puff har fått för sig att det är hennes absoluta rättighet att ligga vid mattes fötter varje natt. Nu ska jag i ärlighetens namn erkänna att jag för det mesta är fullt tillfreds med att sova i min egen fåtölj, men den senaste veckan har jag vaknat tidigt och längtat efter matte.

När jag då försiktigt kontrollerat om fotplatsen hos matte är ledig, har jag bara blivit bemött med fräs. Eftersom jag i allmänhet inte är så mycket för konflikter, har jag dragit mig tillbaka utan att svara. Blev desto nöjdare i natt, när jag upptäckte att ingen katt fanns vid fotändan. Efter bara en kort stund hörde jag ett skumt ljud inifrån toaletten. Ett slags skrapande. Jag hoppade givetsvis direkt ner på golvet, och tassade ut i mörkret för att undersöka saken.

Ljudet kom från katt-toan. Var nästan säker på att jag äntligen skulle få fast Skåpmonstret. Eller kanske spökkatten Mollgan som busat till mattan igår. Så jag öppnade luckan och kikade in. Där satt Puff. Hon blev helt vansinning och tog till storfräset. Ja, ursäkta då! Men sen lade jag mig tillrätta hos matte resten av morgonen.

Ha nu en braig helg allihopa, så gott det nu går i blötat. Vi tassas på måndag!

Vad har hänt här?

Matte: Vad har hänt här Gustav?

Gustav: ???

Matte: Ja, titta på mattan hur den ligger, så såg den inte ut alldeles nyss!

Gustav: Och varför frågar du mig?

Matte: Jag vet att du aldrig brukar leka med mattor...

Gustav: Nä, just det!

Matte: Och definitivt brukar du aldrig leka med tygmöss...

Gustav: Ha-ha-jam...tygmöss...urfåniga!

Matte: Men nu är det ju så att både Piff och Puff ligger och sover?

Gustav: Eeh?

Matte: Om nu de båda två ligger och sover, vilken katt kan det då vara som busat här?

Gustav: Men oj, jag tyckte jag hörde något...vad var det?

*springer iväg*

Konstiga presenter

Vad är det här? *nosa, nosa* Trevlig struktur...

Ska man klösa på den, säger du matte? Bättre som sittplats tycker jag.

Det var inte lätt att tassa ner bloggen idag, det var något konstigt med den här sidan jättelänge, så jag trodde inte det skulle bli något rapport. Tur jag provade en sista gång, för nu var allt som vanligt igen.

Matte kom hem med en present till oss idag. En matta som vi skulle kunna klösa på. Jag var den förste att inspektera den. Tyckte den var rätt intressant, men klösning gör jag helst på tallar. Piff och Puff har inte visat något som helst intresse för mattes present. Jag tror att matte skulle köpt Dentabits eller något annat gott för pengarna i stället.

Hon hade också köpt en annan onödig grej. Kattmyntaspray. Förväntade mig ett härligt rus, men det kan då inte varit någon styrka i den flaskan? Matte sprayade olika saker, men ingen av oss kände något alls. Måste varit en nollprocentig variant för kattoholister. Vilken besvikelse.

På uppdrag inomhus

Få se nu...jag bedömer avståndet till 83 centimeter...koncentrerar mig...

Och gör naturligtvis en perfekt, mjuk kattlandning på den alltför vita altanen. Idag var det pälsblåst, och det avskyr jag. Den snor in sig mellan pälsstråna på ett synnerligen obehagligt sätt. Alltså beslutade jag mig för innearbete. Kollade olika skåp som jag inte brytt mig om på länge. Tassade runt en lång stund. Så länge att jag kände hur magen började suga. Rejält.

Ingen tog någon som helst notis om min belägenhet, så till slut blev jag tvungen att ta till det grova artilleriet: Hoppa upp på diskbänken. Det är ett bombsäkert sätt att få uppmärksamhet. Sedan var det bara att sätta sig framför matskålen med en bedjande och samtidigt uppfordrande blick. Inte blev det någon större tilldelning, men såpass att jag åtminstone överlevde en stund till.

Nu har det inte bara varit skåpkontroller idag. Jag har också agerat sällskapskatt och värmedyna till husse. Han har legat kvar i sängen hela dagen. Säger att han har influensa. Det tycker jag är mysigt. Annars är det ju ofta så, att de reser på sig när man ligger där i knäet och har det som allra gosigast. Nu kunde jag ligga hos honom hur länge jag ville. Inte i knäet förstås, utan bredvid, men det duger alldeles utmärkt, det med.

Inga frökentassar

Precis som mina kompisar runt om i landet har jag ingen större lust att vara ute nu. Men när jag väl är ute i det vita har jag inga frökentassar måste jag jama. Piff, hon tassar så sakta och försiktigt, och skakar bakbenen för varje steg hon tar. Jag har blivit mer och mer djärv. Numera kastar jag mig utan att tveka ut i djupsnön. Finns det något intressant som måste studeras närmare, beger jag mig rakaste vägen dit. Är det så att meterhöga drivor måste forceras, otur, men ibland måste man ta sig igenom svårigheter.

Kanske jamar jag litet skryt idag, för nu ska jag också berätta om hur modig jag var på eftermiddagen. Matte tog fram sugmonstret när jag låg och vilade i hennes säng. Fast hon kom med monstret, och det vrålade både bredvid och under sängen, låg jag lugnt kvar. Nåjam, relativt lugnt, i alla fall. Klart jag höll ett vakande öga och ett lyssnande öra, men jag flyttade mig inte. Matte blev rätt förvånad. Undrar just om jag kan förvänta mig en tapperhetsmedalj? Åtminstone en liten? 

Bara jag vågar

Men kolla...där kommer ju husse...

...men matte har öppnat dörren...*skynda, skynda*...får hälsa på husse sedan. Jag blir tokig på allt det här vita!

Vet ni vad, idag slutade det snöa. I stället började det blada! Stora, vita blad ramlade ner. Piff och jag flydde in, det var riktigt ruskigt. Nästan värre än på sommaren när någon öppnar kranen för fullt där uppe. Snart vill jag ha ett allvarigt jam med den som är nedfallsansvarig. Tror nog jag kan få med mig några kompisar?

I kväll ska min favoritgranne hälsa på mig. Ja, han ska visst titta på den stora rutan också, men det är nog inte så viktigt. Jag vet att jag kan se fram emot några gosiga timmar, för jag kommer ligga i hans knä hela tiden.

Han kommer nämligen sätta sig i min absoluta favoritstol. Matte fick den i julklapp, och varken Piff eller Puff törs ligga i den, för den rör sig ibland, och låter. Åtminstone när matte trycker på en knapp. Jag bryr mig inte ett dugg om ljudet eller skakandet. Det betyder att jag har fått en alldeles egen liggplats. Gissa om jag uppskattar det! Äntligen katt på täppan, det var på tiden!

Vet att det ska bli omöjligt-vara-ute-väder i helgen för oss allihopa. Vi får väl mysa inne, och ha litet tid för våra människor i stället. Det kan de nog behöva.

Kattagömmaleken

He-he...jag har gömt mig i garderoben...och matte kan inte hitta mig...

Jag lekte kattagömma med matte när hon höll på att stöka i en garderob. Hon fick se mig hoppa in där, och medan hon vände sig om ett tag, passade jag på att försvinna. Inte på riktigt alltså, jag skojar bara. Det var bara så kul att gömma sig längst inne, och låta henne stå där och undra vart jag tog vägen? Till slut tassade jag förstås fram, jag ville ju inte göra henne orolig.

Det var nog det roligaste som hänt idag. Annars har det varit hur trist som helst. Fullt pälsblås ute, och sedan fullt med vitt dessutom. Som skyddsombud här bestämde jag att allt arbete skulle inställas idag. Piff hade inga invändningar.

Kvällen lär tillbringas på husses mage. Han ligger jättemycket och tittar på den där stora rutan som kallas teve. Sent på nätterna till och med. Det är visst någon slags tävling där. Om sanningen ska fram, förstår jag mig inte riktigt på tävlingar. Jag har aldrig i hela mitt liv tävlat. Om det inte kallas tävling att jaga bort inkräktare från Mitt Område? För då vill jag förstås springa fortast, och det finns en mening med jakten. Att bara kolla vem som kan ta sig snabbast från punkt A till punkt B, nä, det är inget för mig.

Men det är skönt att ha en mjukmage att ligga på. Jag behöver ju inte titta på tävlandet.

Kalasgott

Fast det var rätt skapligt milt ute idag, hade jag ingen som helst lust att vara ute. Gjorde pliktskyldigast en minirondering i morse, men eftermiddagspasset överlät jag till Piff. Själv tassade jag bara runt hörnet. Sedan överfölls jag av en enorm längtan in, så jag ställde mig mot fönstret och påfordrade insläppande.

På kvällen hade vi riktig fest, minsann. Husse hade varit på fiskaffären och handlat en massa gott. Först fick vi en rejäl portion vitfisk. Puff åt upp snabbast, och tjuvade dessutom sista biten för Piff. Sedan fick vi litet rödtungekanter till dessert. Det var inte så stora portioner, ganska lagom, för då var vi rätt mätta. Efter en sådan kalasmåltid var det skönt att krypa upp i husses säng och jama godnatt.

Arbetsregler

- Hördu Piff, vi behöver några enkla regler på jobbet.

- Håller med dig, det har varit några incidenter. Fast det var du som började!

- Du  behövde väl inte smyga så utmanande, det verkade ju som om du ville bli jagad!

- Har jag någonsin velat bli jagad av dig?

- Men du och Puff leker ju med varandra? Jag vill också leka!

- Vilka regler är det vi jamar om?

- Till exempel att vi tassar ut genom olika dörrar, så kan vi bevaka var sin del av området. Och så slutar du med att se ut så där som om du vill bli jagad.

- Olika dörrar är ett bra förslag, men jag får faktiskt se ut precis som jag vill. Killar, alltså...

Varför heter du ...?

Idag lyssnade vi på ett jätteintressant radioprogram som tog upp ett synnerligen angeläget ämne: Katter.  En hel timme bara om katter. Det frågades om varför katter gjorde si eller så. Bland annat om varför en katt alltid slog med tassen i vattnet innan han drack. Det förstod inte hans matte, men vi katter vi ju hur svårt det är att se vattenytan. Därför är det rätt smart att doppa ner tassen -fast bara litet!- så att vattnet börjar röra sig. Det är förstås därför det är bra med vattenfontäner, då slipper man bli tassblöt!

Sedan pratade de om namn, varför vi fått det namn vi har. Och de läste upp en lista med de tio populäraste kattnamnen. Gustav fanns inte med! Högt upp på listan fanns Smulan och Maja. Men allra populärast var - Nisse! Känner ni någon Nisse? Inte jag.

Jag heter ju Gustav därför att min förra husse bestämde det, varför vet jag inte. De jag bor hus nu hade en katt tidigare som också hette samma som jag, men med f. Alltså Gustaf. För att det inte skulle bli exakt lika stavar matte mitt namn med v. Mig kvittar det fullständigt, måste jag jama.

Piff och Puff heter så för att deras förra husse ville det. Tror de var litet lika några ekorrar när de var små. Och från början trodde man att Puff var en kille, men det var helt fel. Hon fick fortsätta heta Puff i alla fall.

Nu undrar jag varför du heter som du gör? Det finns ju jättemånga spännande och annorlunda namn bland mina kompisar. Och några på tio-i-topp-listan, Maya till exempel.
Jama om hur ni fått era namn, det skulle vara så kul att läsa!

Varför jag bor här

Idag har det inte hänt ett enda dugg. så jag tänkte passa på att berätta hur det kommer sig att jag flyttade hit. Det här är en historia jag berättat förut, men rätt många av mina nya kompisar har inte hört den.

På den tiden jag förlorade min dåvarande husse, bodde min nya matte och husse inte alltid i det här huset. De for till norra landet ofta och länge, så de tyckte inte det passade att ha en katt. Men så en dag kom katten Vincent och hälsade på. Och han gick inte hem igen. Då var det sommar, och min matte var här hela tiden under en lång period.

Vincent hade ett halsband, så matte förstod att några människor bodde med honom. Men Vincent jamade ingenting om vilka, eller var. Han bara fortsatte att bo här i mitt hus. Det gick många dagar, som blev till många veckor. Matte tittade efter lappar och läste i tidningen om kattefterlysningar, men ingen verkade sakna Vincent.

Till slut bestämde sig matte för att göra ett sista försök att hitta Vincents riktiga hem. Hon köpte ett nytt halsband till Vincent, och lade i en lapp med vårt telefonnummer. Då hade det hunnit bli höst, och matte skulle snart ge sig iväg några veckor.

Efter bara några dagar ringde telefonen, det var Vincents riktiga matte! Han hade kommit hem för första gången på hela sommaren, och gått direkt och lagt sig i sin favoritfåtölj. Hon berättade också att Vincent gjort samma sak förra sommaren. Varit borta, alltså. Då hade han bott på ett hotell. Snacka om lyx! Kan bara tänka mig vad mycket godsaker han fått då. Så den här sommaren tänkte de bara att Vincent gillade att ha semester, de litade på att han skulle komma hem igen till hösten.

Matte var förstås glad att Vincent hittat hem, men kände också vad ensamt och tomt huset blev utan en katt. Så när hon kom tillbaka från sin resa kollade hon vilka övergivna katter det fanns, och hittade mig. Samtidigt hade hon och husse bestämt att ändra sitt resande, så att matte skulle vara hemma mycket mera. Nu för tiden är det bara husse som åker till norra landet.

Jag kom alltså hem hit på hösten. Sommaren därpå kom Vincent tillbaka, och trodde han skulle få tillbringa en semester till här. När jag såg honom med matte blev jag fruktansvärt upprörd, och jagade bort honom det fortaste jag kunde. Sedan dess har han hållit sig borta.

Om inte matte saknat en katt så mycket när Vincent flyttade hem, hade inte jag fått flytta hit. Så även om jag blev alldeles rasande på honom, måste jag väl ändå jama: Tack Vincent!
Önskar alla kompisar en jamarbra helg!

En bra dag

Idag har jag inte varit hemma så mycket. Ja, på förmiddagen tog jag mig en rejäl vilstund, men sedan fick de knappt se svansen av mig här hemma. Först när det hade varit mörkt jättelänge, hoppade jag upp på mitt "komma-in-skåp". Som jag för övrigt numera delar med Piff, men hon var förstås inne för länge sedan.

Nåjam, jag vet att de började undra där inne, om jag var inlåst eller så, men jag hade ju bara varit och hälsat på min favoritgranne! Det var väldigt länge sedan jag var där. Han har ju varit bortrest, och jag har inte heller haft tid. Nu visade det sig att både han och jag hade eftermiddagen ledig. Vi jamades, och jag fick några läckerbitar som tack för mitt bevakningsarbete när han var borta. Sedan höll jag honom sällskap en stund när han tittade på teven, men efter ett tag kände jag att han nog klarade sig utan mig, så jag bad om att få dörren öppnad. 

Nu har jag lagt mig tillrätta i min vedkartong framför brasan. Husse eldar så det blir jättevarmt på morrhåren, men det gillar jag.

Det har varit en bra dag.

En liten undran

Idag har jag fått tjata mig till några rader här, för matte påstår att hon har en massa annat att göra. Underförstått viktigare saker. Va?! Sedan sitter hon likafullt där framför datorn och gör ingenting? Eller så sitter hon och pratar med husse, som kommit tillbaka ikväll från det norra landet. Det är väl inget jobb, eller?

Tills i morgon undrar jag om ni kan svara på hur det kan vara alldeles fullt av fåglar under fågelbordet när jag tittar inifrån fönstret, men det alltid är lika tomt när jag sitter under fröautomaten?

Min ergonomiska arbetsplats

Inte en skällis...inga inkräktare...du kan va' lugn, matte

Det har väl varit rätt hyfsat väder idag, egentligen. Men. Jag har ändå inte velat vara ute mer än ytterst korta pass. Jag tror matte blev litet irriterad på mig, för hon tyckte att det blev kallt i huset medan jag stod och funderade i dörröppningen. Varje gång jag påfordrade dörröppnande trodde jag förstås att det skulle vara varmare ute. Annars hade jag ju inte velat ut! Självklart, eller hur?

Tog i alla fall ett minipass i min spaningstall, min viktigaste inspektionsplats. Den enda, när jag tänker efter. Det är bara där jag har en total överblick över ett så stort område. Samtidigt är det en komfortabel sittplats, där jag kan arbeta tämligen avslappnad. Ja, ni ser själva. Och ja, tallen såg faktiskt ut så när jag kom. Ifall någon skulle insinuera något annat, med hänvisning till min vikt som fullvuxen katt.

Dumma regler

En ny vecka har börjat, och inledningen får jag väl ge betyget godkänd. Pretentionerna har ju dämpats efter alla dessa veckor med kall luft och vitt nedfall. Har tassat ut, hmm, få se nu...fem gånger idag. Inte så illa, va?

En av mina lillhussar hälsade på i helgen, och han visste minsann vad vi katter behövde. Så nu har vi riktigt tassvänliga gångar runt huset. Breda och fina, så att Piff och jag kan mötas utan att nosa i varann.

Så måste jag tillstå att jag var litet olydig i helgen. Matte har en slags cykel som hon trampar på varje dag. Den står inne i gästrummet, som ligger rätt långt bort från köket. Men, emellan gästrummet och köket är det en lång och rak hall, så tyvärr kan man inte utforska spis och bänkar ostörd. Om man nu vill det. Som jag ville. Det var jätteintressant att tassa omkring där uppe. På skärbrädan fanns en massa spännande dofter. Matte tjoade och skrek "gå ner Gustav" flera gånger med arg röst, men det hörde inte jag. Det är så praktiskt att veta att hon inte vill sluta cykla när hon väl satt sig där, så jag kände mig rätt säker.

Jag jamar bara det, att det här faktiskt är mitt hus. Har jag bestämt nån fånig regel att köksbänkar inte får utforskas? Nä, nu får det bli slut på det här överförmynderiet!

Djupgående inspektioner

Köksskåpet, som med all sannolikhet härbärgerar ett Monster, har stått i fokus för allas vår uppmärksamhet.

Det var Puff som började efterforskningarna.

Hon var där en lång stund, men hittade ingenting.

Ho-ho, någon som ser mig?

Sedan tog jag mig in till det mest misstänkta området, där jag nu sitter på pass.

Tyvärr, även denna spaning slutade resultatlös för min del.

Då kom Piff och gjorde ett sista desperat försök, men hon gjorde bara en ytlig kontroll. Dessutom kom den alldeles för tätt inpå våra inspektioner, Monstret var förstås klyftigt nog att avvakta och gömma sig tills faran var över.

Gjorde ytterligare en raid senare på eftermiddagen, men där var lika tomt som tidigare. Bara lukten av Monstret fanns kvar, den finns där jämt.

Med eller utan Monster, önskar alla kompisar en bra helg trots att vi alla tydligen har på tok för mycket snö omkring oss! 

Vaktbolaget i tjänst

Securitass was here

Min favoritgranne har åkt bort några dagar. Som alltid bad han mig hålla ett vakande öga på hans hus. Han vet att han kan lita på mig.

Utan att tveka banade jag mig fram i snödjupet, målmedvetet och utan att bry mig om snön på magen. Framme vid staketet fick jag måtta extra noga. Trots att höjden nu var betydligt lägre, så var underlaget högst instabilt. Kom över som planerat, men blev aningen överraskad av snöduschen jag fick vid landningen. Mycket obehagligt!

Men nu hade jag kommit så här långt, det var bara att streta på. Upptäckte att grannens tomt är jääättestor. Det var ruggigt långt bort till väggen. Sedan måste jag erkänna att min kontroll idag utsträckte sig enbart till ena sidan av huset. Efter att ha synat av den fick jag syn på fotspår i snön som ledde ut mot gatan. Då föll jag för frestelsen och avbröt mitt arbete i förtid. Får ta andra sidan i morgon. Då slopar jag nog snöracet och tar fotspåren direkt.

Vilka strapatser!

Men vad är nu detta??? Och jag som är så kissnödig... 

En katt måste göra vad en katt måste göra

Puh, skönt att ha det uträttat. Och nu har jag åtminstone spår att tassa tillbaka i.

Höger, vänster, höger, vänster...tar det aldrig slut?

Snart, snart...pust, stånk...

Räddad!

Vad ska man hitta på?

Måste erkänna att jag har rätt dålig fantasi när det gäller att hitta på saker inomhus. Var ute en liten stund i förmiddags och kontrollerade att matte skottade ordentligt. Efter det har utevistelse varit uteslutet. Så vad ska man göra inne?

Jag har suttit och fönsterspanat. Länge.

Provsatt mattes säng. Det var länge sedan. Den var skön. Jag somnade.

Fördrev en stund framför vattenfontänen.

Väntade på att matskålen skulle fyllas på. Det som ligger där räknas inte.

Till slut tröttnade jag och kröp ner i favoritlådan framför brasan.

Gääääsp...

P.S. Du håller väl tassarna för Sixten? Viktigt! D.S.

Håll tassarna!

Upprop till alla katter! Håll tassarna för Sixten, att han ska komma hem SNART! *håller hårt, hårt*

Vädersuck

Matte har dörren öppen. Hon undrar om jag ska gå ut? Känner mig ytterst tveksam . Ska be Piff om ett utlåtande, hon är vid dörren och kollar...

Inte tassar då jag ut i det där, men kolla själv får du se!

Visst, hon har rätt..precis som jag misstänkte. Nu mjauklar vill jag ha ett kattständigt väder som man kan vara ute och njuta i!