Det bidde en pall

Fanns det ingen pall för fullvuxna katter?

Matte kom hem med en spännande kartong. Med det menas att den blev spännande sedan innehållet tagits ut. Alla kartonger är spännande då! När man kryper in i öppningen känner man sig som en spanare på farligt uppdrag. Det kan ju gömma sig något där inne. Efter att ha kontrollerat ofarligheten är det sedan eggande att ligga där inne och spana ut. Jag ser allt, men ingen ser mig. Jag är kartongdiggare av rang.

Nåjam, matte tog innehållet och började pussla ihop bitarna. Hon skruvade, och lade på en mjuk dyna. Sist trädde hon tyg över alltihop. Och kolla, det blev en pall till mig! Hon har också lånat den för att ha fötterna på, och det är väl okej, så länge inte jag behöver den. Men jag förstår inte varför hon köpte en så liten storlek? Det måste väl ha funnits en med plats för rumpan?

Dagens miss: Jag sov när matte lämnade en smörgås med räksallad på diskbänken för att svara i telefonen. Det gjorde inte Puff.