Här har jag intagit högsta svansberedskap inför en planerad rusning upp i min tall. Natten som gick fick jag inta samma beredskap av betydligt allvarligare skäl. En inkräktare gjorde anspråk på Mitt Område! Dessutom av den allra mest privata delen, närmast mitt hus.
Jag förkunnade högljutt vilka regler som gäller här, men han bara mjauade emot. Tyvärr fanns då inget annat att göra än att tass- och klogripligen visa att jag menade vad jag mjauat.
Matte kom utrusande och ropade på mig, men inte kunde jag ge upp vakthållningen, det måste hon fatta. Va? Skulle jag lämna fritt för fridstöraren? Med stolthet kan jag meddela, att jag gick ur striden utan några större blessyrer. Hoppas nu att inkräktaren lärt sig läxan.
Inlägg
Oj så spännande! Jag måste jama att jag beundrar dig för dina principer. Själv så får jag finna mig i att dela område med grannkatterna. Men du är ju en förebild för oss andra katter. *hederstass*
SvaraRaderaDet skulle nog vara rätt skönt att slippa hålla försvarsställningarna här, men nu har jag inget val. Har man ett Område, så har man. Tass!
SvaraRaderaMåste förresten jama att du ser väääldigt ståtlig ut på bilden. Du får berömma matte lite för att hon var snabb nog att ta en bild av blixten Gustav.
SvaraRaderaTackar *generad* ....ståtlig...låter väldigt tjusigt måste jag jama.
SvaraRaderaSka hälsa matte litet beröm. Då kanske hon blir glad och ger mig en extra påfyllning i matskålen. Tassen!
Wow.. de öronen och den svanssällningen är inte att leka med! Ja blir nästan rädd här där jag sitter bakom skärmen Gustav.
SvaraRaderaDig skulle ja inte vilja bråka med.
Nämen jam...det ska vi inte heller! Du och jag e' kompisar ju!!!
SvaraRadera